Erfaren byggkonstruktör delar experttips för hållbara konstruktioner
Alla pratar om hållbarhet nuförtiden. Som gammal konstruktör blir man varm i hjärtat nu när vårt arbete äntligen slagit igenom stort och uppmärksammas i alla möjliga sammanhang. Vi konstruktörer har i alla tider jobbat med hållbarhet. Det är mitt i prick det vi gör på dagarna, skapa hållbara konstruktioner.
Vad betyder då begreppet hållbarhet? Det är nu den erfarne konstruktören börjar inse att hållbarhet rymmer mycket mer än konstruktion. Det handlar såklart om social, miljömässig, ekonomisk och kulturell hållbarhet. Det handlar om Agenda 2030 och Globala målen. Mål i syfte att skapa en hållbar utveckling genom hållbara konstruktioner.
Vad kan då konstruktören bidra med i det sammanhanget? Hur kan konstruktören bidra till, i alla bemärkelser, hållbara konstruktioner?
Byggandet har en stor klimatpåverkan och det blir alltmer viktigt att prioritera hållbarhet i byggprocessen. Konstruktören har en nyckelroll när det kommer till att balansera statisk hållbarhet och miljömässig hållbarhet.
En viktig aspekt är valet av material. Medvetna val ska göras utifrån noggranna analyser. Betong och stål är exempel på resurskrävande material, men mycket sannolikt kommer båda materialen behövas även i framtiden. Det som är viktigt är att använda materialen i rätt sammanhang, alltså där det krävs.
Materialoptimering innebär att konstruktionen ska klara normenliga bärighetskrav, deformationskrav och krav på beständighet… men inte mer. Vi ska sträva efter 100% utnyttjandegrad. Det låter kanske riskabelt, men varje konstruktör vet att normen innehåller faktorer som ger erforderliga säkerhetsmarginaler, alltså hållbara konstruktioner.
Att återanvända och återbruka material är också viktigt för att minska vår klimatpåverkan och spara resurser. Det kräver samarbete och utveckling av metoder inom hela branschen.
Energieffektivitet är en annan nyckelkomponent. Välisolerade byggnader med omsorgsfullt utförda detaljer är en förutsättning för hållbara konstruktioner. Köldbryggor leder till att byggnadens energiförbrukning försämras, men kan även leda till direkta fuktskador. Det är därför viktigt att identifiera och lösa dessa detaljer, och att de inte lämnas åt slumpen.
Fem tips
- Prata hållbara konstruktioner från början: Tydliggör att hållbarhet är en central del av projektet från start. Genom att sätta hållbarhetsmål ha med dessa i alla faser av projektet kan konstruktören skapa mer hållbara konstruktioner.
- Förstudier och utvärderingar: Genomför förstudier och utvärderingar av olika hållbarhetsalternativ tidigt. Utvärdera materialval och konstruktionsmetoder för att identifiera de mest hållbara alternativen för projektet.
- Tid för materialoptimering: Ge tillräckligt med tid för konstruktören att utföra noggrann analys för att välja de mest hållbara materialen för projektet. Materialoptimering bidrar till att minska byggnadens miljöpåverkan och hållbarhet över tid.
- Längre projekteringstider: Ge konstruktören tillräckligt med tid för att genomföra en noggrann projektering. Längre projekteringstider gör det möjligt för konstruktören att identifiera och lösa problem i förväg, vilket minskar risken för kostsamma ändringar senare i projektet.
- Kontroll av befintliga konstruktioner vid renovering: Vid renoveringsprojekt är det viktigt att göra en noggrann kontroll av befintliga konstruktioner för att identifiera eventuella skador, svagheter eller behov av förstärkning. Genom grundlig kontroll kan konstruktören säkerställa att renoveringen utförs på ett säkert och hållbart sätt.
Byggkonstruktörens bonustips
Kommunikation och samarbete: Främja öppen kommunikation och samarbete mellan alla parter i projektet. Genom att arbeta tillsammans kan alla parter dela kunskap och erfarenheter för att nå målet och få hållbara konstruktioner i alla bemärkelser.
Vill du veta mer? Kontakta Hasse